Det innebär att efterforska saknat luftfartyg samt att vid haveri inom svenskt sjöterritorium, Sveriges ekonomiska zon samt Vänern, Vättern och Mälaren ansvara för räddning.
När haveriplatsen är lokaliserad över land, övriga insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, vattendrag, kanaler och hamnar övertar den kommunala räddningstjänsten ansvaret för räddningsinsatsen. Vid efterforskning och undsättning till sjöss sker ett nära samarbete med sjöräddningen.
Sjöfartsverket ska även svara för förebyggande räddningsinsatser mot skador när ett luftfartyg är nödställt. Räddningsledare vid flygräddningsinsats utses av Sjöfartsverket och benämns flygräddningsledare.
Statliga eller kommunala myndigheter, som har lämpliga resurser, är skyldiga att på begäran av flygräddningsledaren delta i en flygräddningsinsats, om detta inte allvarligt hindrar den vanliga verksamheten. Vidare finns avtal och överenskommelser med våra grannländer om samordning inom flygräddningstjänsten.
Flygräddningscentralen är samlokaliserad med Sjöräddningscentralen i Göteborg och är placerad vid Kärringberget. Flygräddningscentralen är bemannad dygnet runt.
Larmvägar vid flygräddning
Om ett flygplan inte landar på anmäld tid eller inte rapporterar passage av vissa ”rapporteringspunkter”, meddelas ARCC via en automatisk alarmeringsfunktion. Alla svenskregistrerade motordrivna luftfartyg är dessutom skyldiga att vara utrustade med en nödradiosändare/ELT Emergency Locator Transmitter. Sändaren aktiveras automatiskt vid ett haveri. Den kan även aktiveras manuellt, t.ex. efter en nödlandning.
Signalen tas emot av ett system av satelliter som återsänder signalen med en viss positionsbestämning till en ”nedläsningsstation”. Noggrannheten i positionen är med nuvarande teknisk standard en cirkel med cirka 20 km radie. En annan larmväg är att någon iakttar ett flyghaveri och ringer via SOS-centralen på nödnumret 112. SOS-centralen vidarebefordrar larmet till ARCC.
Läs mer om Flygräddningstjänst på Sjöfartverkets hemsida