Hur påverkar digitaliseringen framtidens samhälle?

Att förstå hur tekniken och människan förändras av den digitala tekniken är nödvändigt för att bland annat kunna utveckla nya tjänster. Det var utgångspunkten för Doceres rapport Framtidens Digitala Samhälle 2019 – slutprodukten av ett samarbete med SOS Alarm, Rädda Barnen, Solna Stad och Sveriges Kommuner och Regioner.

Syftet var att ge dessa samarbetspartners insikter om vilka förväntningar som kommer ställas på dem framöver och ge en vägledning om vilka digitala tjänster som kan svara upp mot förväntningarna.

- Vår förhoppning är helt enkelt att projektet ska hjälpa de deltagande organisationerna att hantera de krav som den digitala utvecklingen kommer att ställa på dem, säger Jörgen Ramnelöv, partner och trendanalytiker på Docere.

Han menar att digitaliseringen har och kommer att påverka de flesta delar av vårt samhälle. Hur vi arbetar, reser, konsumerar, utbildar oss, vår hälsa och mycket mera.

- En övergripande strävan som vi sett i vårt projekt är att göra saker enklare och effektivare. Något som också efterfrågas av användarna, säger Jörgen Ramnelöv.

Kommuner kan spara pengar

Hur kan kommuner med en ofta ansträngd ekonomi med digitaliseringens hjälp bli mer effektiva och spara pengar? Jörgen Ramnelöv menar att det handlar om att göra saker snabbare och på nya sätt som inte varit möjliga tidigare.

- Det kan handla om automatisering av vissa rutiner som tidigare kanske både varit tidskrävande och personalkrävande. Ett annat exempel är användningen av artificiell intelligens som ger möjlighet till analyser och kunskap som inte funnits tidigare. Ett tredje, och mycket aktuellt exempel är användningen av digitala tjänster för möten, vilket leder till tidseffektivitet och minskat resande, säger Jörgen Ramnelöv.

Kommer möta medborgare digitalt

En av projektets slutsatser är att aktörer inom offentlig sektor i allt större utsträckning kommer att möta sina användare/medborgare digitalt.

- Det kommer att ställa ökade krav på en omställning från att tidigare har varit anpassade till i huvudsak fysiska möten. Behovet av detta har inte minst visat sig under den pågående pandemin, säger Jörgen Ramnelöv.

Leder till förändrade beteenden

Det gäller att förstå hur relationen mellan teknik och människa förändras av den digitala tekniken, hävdar Jörgen Ramnelöv.

- När den digitala tekniken blir en del av vår vardag så kommer våra beteenden att förändras, så som att virtuella möten leder till minskat resande. Hur beteenden kommer påverkas är inte alltid lätt att förutsäga. Det är därför viktigt att kontinuerligt följa och försöka förstå förändringarna, säger han.

Doceres rapport visar att inställningen till digitaliseringen är generellt positiv och att det finns en mottaglighet för digitala lösningar bland människor, men att det också medför högre förväntningar.

- Högre förväntningarna bidrar till en ökad acceptans för de förändringar som behöver göras. Man behöver inte tvinga på människor nya lösningar utan tvärtom så efterfrågas de. Nackdelen kan vara att det skapas orealistiska förväntningar. Sedan måste man givetvis också ha med sig att de flesta digitala lösningar och tjänster medför nya utmaningar inte minst när det gäller säkerhet och integritet, säger Jörgen Ramnelöv.

Samverkan a och o

En av Doceres viktigaste slutsatser i projektet är att få eller inga aktörer klarar av att möta digitala utmaningar på egen hand. Det kommer därför att bli viktigare för både offentliga och privata aktörer att hitta samarbetsformer med utomstående partners. Orsaken är enligt Jörgen Ramnelöv både kunskapsmässig och ekonomisk.

- Vi behöver samarbeta för att lösa problem inom exempelvis artificiell intelligens. Den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt för en enskild aktör att hela tiden ha koll på den senaste kunskapen. Många av lösningarna är också mycket kostsamma att ta fram själv, säger Jörgen Ramnelöv.

Digital tillgänglighet – en demokratifråga

Jörgen Ramnelöv lyfter fram det digitala utanförskapet som en utmaning vi måste möta.

- Det är lätt att ta den digitala utvecklingen för given. Enligt Internetstiftelsen är cirka 1 miljon svenskar inte alls eller till liten del digitalt aktiva. För offentliga aktörer är det en mycket viktig insikt då deras tjänster ska vara tillgängliga för alla. Vid utveckling av nya digitala tjänster är det därför avgörande att hantera denna aspekt. Digital tillgänglighet är ytterst en demokratifråga, säger Jörgen Ramnelöv.

Han är dock hoppfull om att digitaliseringen kan leda till innanförskap, snarare än tvärtom.

- Det finns idag många nya tekniker som stöttar människor som tidigare var svåra att nå. Ett exempel är röststyrning för synskadade som ger en helt annan möjlighet att interagera med teknikens hjälp, säger Jörgen Ramnelöv.

Osäkert hur coronakrisen påverkar digitaliseringen

Enligt Jörgen Ramnelöv läggs nu ett ”coronafilter” på framtiden. Det är lätt att dra slutsatsen att spridningen av coronaviruset kommer sätta fart på digitaliseringen. Vi handlar exempelvis mat digitalt och har virtuella möten som gör att vi slipper resa. Men Jörgen Ramnelöv tycker sig se andra signaler som tyder på vilka sociala varelser vi egentligen är.

- Coronakrisen kommer inte att bromsa digitaliseringen, men jag är inte säker på att den kommer att boosta den heller. Det är med andra ord inte självklart att vi som medarbetare, användare eller konsumenter upplever att de digitala tjänster vi tvingas använda nu istället för att umgås i den fysiska världen bara är positiva, Jag kan mycket väl tänka mig en backlash där vissa snarare upplever det negativa med de digitala alternativen och inte alls är lika sugna på att använda dem framöver, säger Jörgen Ramnelöv.

Text: Emilie Eliasson Hovmöller