Inbrotten minskar och tryggheten ökar

Det är några effekter av Grannsamverkan – en metod där Polis och boende tillsammans försöker minska risken för främst inbrott. I genomsnitt har antalet inbrott gått ner med 36 procent jämfört med 8 procent i områden utan Grannsamverkan och hela 38 procent uppger en ökad känsla av trygghet sedan de startat Grannsamverkan.

Mellan 2017 och 2019 minskade också de anmälda inbrotten i lägenhet och villa i Sverige med 35 procent. Samtidigt startade cirka 3 000 nya Grannsamverkansområden.

- Det troliga är att ökningen av Grannsamverkansgrupper har resulterat i färre inbrott. Men det finns förstås andra förklaringar, så som striktare gränskontroller som försvårar för stöldligorna, och att antalet gripna personer ökat de senaste åren, säger Lina Nilsson, ordförande för Grannsamverkan nationella gruppen i Sverige.

Grannsamverkan stärker gemenskapen

Förutom att minska risken för inbrott, cykel- och bilstölder, uppkommer många andra vinster med Grannsamverkan i kölvattnet av ökat samarbete grannar emellan.

- Grannsamverkan är ett sätt att stärka sociala kontakter i sitt område, att lära känna sina grannar och att hjälpas åt. I och med coronakrisen har många insett vikten av nära relationer, samarbete och att man tillsammans kan göra området bättre och tryggare för alla. Grannsamverkan ökar och är mer aktuell och viktigare än någonsin, säger Lina Nilsson.

Omfattar en miljon hushåll

Under 2017 ökade inbrotten i Sverige och därmed också otryggheten. Det är bakgrunden till den stora ökningen av Grannsamverkansområden. Idag finns över 30 000 av dessa med runt 1 miljon hushåll anslutna.

Grannsamverkan på lokal nivå kräver samarbete mellan boende och Polis, men även med exempelvis kommunen, lokala brottsförebyggande råd, försäkringsbolag och fastighetsägare. Polisen förser området med bland annat utbildning, lägesrapporter, skyltar, och tips om vad de boende ska tänka på. I första hand har polisen/kommunen kontakt med kontaktombud. Ett kontaktombud ansvarar för cirka 10-12 hushåll och fungerar som en länk mellan polis/kommun och de boende.

- Avgörande för framgångsrik Grannsamverkan är att de boende är engagerade. Eftersom de boende själva tar initiativ till att starta Grannsamverkan så brukar det inte råda någon brist på eldsjälar. De är ofta pensionärer och hundägare som gärna tar en extra promenad för att bidra till trygghet i sitt närområde, säger Lina Nilsson.

Räcker det inte med en Facebookgrupp?

Men behövs verkligen Grannsamverkan när det finns aktiva Facebookgrupper som arbetar för att öka tryggheten i olika områden?

- Ja, det behövs verkligen. Att kommunicera med sina grannar på Facebook är inte samma sak som att bedriva Grannsamverkan. Kommunikation är en viktig del i Grannsamverkan, men för att Grannsamverkan ska fungera och bidra till ökad trygghet krävs samarbete med Polisen och kunskaper hos de boende, säger Lina Nilsson.

I ständig utveckling

Under 2019 har Grannsamverkan nationella gruppen som leds av Lina Nilsson, sett över sitt informationsmaterial och översatt det till 10 språk.

- Det är viktigt att vi kommer ut med information om Grannsamverkan även i socialt utsatta områden med många olika nationaliteter. Alla ska ha möjlighet att få vara integrationsperspektiv, säger Lina Nilsson.

Närmast ser Grannsamverkan nationella gruppen över möjligheten att ta fram skyltar med reflex för att ytterligare synliggöra att området har Grannsamverkan.

- Vi försöker hela tiden att förbättra metoden. Förra året tog vi fram nytt material för flerbostadshus och en app för att lättare kunna kommunicera inom Grannsamverkan, säger Lina Nilsson.

Kommuner spelar en viktig roll

Idag har de flesta kommuner samverkansöverenskommelser med polisen för att minska brottsligheten och öka tryggheten i kommunerna.

- Men tyvärr finns det inte något krav på kommunen att jobba med brottsförebyggande arbete, vilket gör att kvaliteten och tiden som läggs på detta arbete varierar från kommun till kommun, säger Lina Nilsson.

En utredning är dock tillsatt för att se över möjligheten att öka kraven på kommunen i denna fråga. Men kommunerna skulle behöva göra mer än så, menar Lina Nilsson.

- Inom Grannsamverkan är det få kommuner som tar ansvar lokalt för verksamheten som bedrivs av polis och de boende. Kommunen skulle kunna ta en större roll i att kalla områden till uppstartsmöten, låna ut lokaler för möten och stötta polisen i det administrativa arbetet, säger Lina Nilsson.

Idag bidrar ungefär en tredjedel av Sveriges kommuner finansiellt till Grannsamverkan nationellt så att verksamheten ska kunna förmedla en bra brottsförebyggande metod gratis till medborgarna.

- Men det är alldeles för få. Självklart borde varje kommun som har medborgare som är aktiva i Grannsamverkan bidra till verksamheten, säger Lina Nilsson.

Tror på drastisk minskning av inbrotten

I slutet på 2020 tror Lina Nilsson att antalet inbrott kommer att ha minskat avsevärt.

- Många människor kommer under året ha arbetat hemifrån på grund av covid-19. Detta i kombination med stängda gränser, polisens fortsatta arbete mot ligor och ökningen av Grannsamverkan, får troligtvis effekt. Däremot kanske vi kommer se en ökning av inbrott i obevakade fritidshus, säger Lina Nilsson.

Text: Emilie Eliasson Hovmöller