För optimal användning av den här delen av webbplatsen rekommenderar vi att använda en annan webbläsare.

Samverkan kring fjällräddning ska ge snabbare hjälp åt nödställda

Det har tidigare funnits en del brister i kommunikationen och i samordningen av fjällräddningsinsatser. Med införandet av den nya rollen fjällräddningskoordinator ska detta snart vara ett minne blott, säger Anna Hoff, verksamhetsutvecklare på SOS Alarm, och Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna kommun.

– Fungerande samverkan är en förutsättning för att den som råkat ut för en olycka snabbt får den hjälp som behövs, säger Anna Hoff. Framgångsfaktorerna är inte bara att vi nu har en fjällräddningskoordinator på SOS Alarm som kan agera stöd åt polis, räddningstjänst, och ambulans – vi har även skapat en plattform där vi öppet kan diskutera vad som fungerar i vår samverkan och vilka förbättringsområden som finns.


Koordinatorn bidrar till gemensam lägesbild

Fjällräddningen är statlig och det är Polisen som ansvarar för räddningsinsatsen. Men eftersom den drabbade kan vara i behov av vård, eller den kommunala räddningstjänsten har lämpliga resurser att bistå med, kan flera aktörer bli involverade. Detta har ställt höga krav på SOS-operatörerna, och därför tog SOS Alarm fram den nya rollen fjällräddningskoordinator i oktober 2019.


– Det är svårt för våra SOS-operatörer i andra delar av landet att ha den geografiska kompetens som krävs för att kunna göra rätt bedömning av vilken hjälp som behövs på en viss fjälltopp. Att ha skavsår på ett fjäll kanske inte låter så allvarligt, men om en storm är på ingång och du inte kan gå ordentligt i oländig terräng med eventuell risk för laviner – då är det akut, säger Anna Hoff.


SOS Alarm har även skapat ett tekniskt stöd som innebär att fjällräddningskoordinatorn redan när SOS-operatören positionerar ärendet kommer in och medlyssnar. Koordinatorn kan till och med ta över samtalet med den hjälpsökande.


– Koordinatorn bidrar till en gemensam lägesbild, hjälper oss internt genom att stärka SOS-operatörernas kompetens och är en viktig länk mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kommun, säger Anna Hoff.


Antalet fjällräddningsärenden har minskat

SOS Alarm har också infört ett systemstöd i form av en lista över alla fjällräddningsärenden. Ett vanligt fjällräddningsärende handlar om efterforskning, det vill säga folk som gått vilse på fjället, eller skidolyckor. Omkring 300 ärenden av mer än tre miljoner samtal till SOS Alarm varje år är fjällräddningsärenden. Men i coronatider har dessa ärenden minskat drastiskt.


– Det har varit betydligt färre besökare i fjällen än under en vanlig säsong vilket givetvis har påverkat antalet olyckshändelser, säger Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna kommun.

Parallella insatser avgörande

Med parallella insatser avses insatser från sjukvård, polis, räddningstjänst och kommun som pågår samtidigt.


– Fjällräddning är som sagt polisens ansvar, medan den kommunala räddningstjänsten har uppdraget i fjällmiljö att hindra och begränsa skador på egendom och miljö. Det kan med andra ord förekomma flera räddningsinsatser på samma olycka, säger Thomas Winnberg.


Ett exempel kan vara en flygplansolycka.


– Om ett plan störtar är det självklart att flygräddningen kopplas in, men om flygplanet har störtat i fjällen är de livräddande åtgärderna polisens/fjällräddningens ansvar. Kommunens räddningstjänst ansvarar i sin tur för till exempel saneringsåtgärder om flygbränsle har läckt ut, berättar Thomas Winnberg.


Måste agera i tidigt skede – ibland över organisationsgränser

Det är lätt att tänka i sekvenser vid räddningsinsatser, exempelvis att det först är en polisinsats och att det först senare blir en räddningsinsats.


– Detta är ett ganska vanligt sätt att hantera händelser, men det är olyckligt och riskerar att aktörerna agerar passivt, väntar ut varandra eller inte gör något alls. Alla har ett samtidigt ansvar. Det är otroligt viktigt att de aktörer som har resurser för att kunna påverka händelseutvecklingen på ett positivt sätt agerar så att den nödställda får bästa tänkbara hjälp så snabbt som möjligt, säger Thomas Winnberg.


I det tidiga skedet av en olycka kan det finnas osäkerheter kring olycksplatsen – om det är en eller flera olycksplatser och om hjälpbehovet består eller om det förändras. Det gör det svårt att avgöra vilka som enligt lag egentligen har ansvaret för olika delar av händelsen.


– Aktörerna behöver därför agera innan de vet vilka som i slutändan ansvarar för olika åtgärder. Det handlar om att så tidigt som möjligt informera varandra om vad som sker eller håller på att ske, och att komma överens om en gemensam inriktning på agerandet. I god samverkan åtgärdas det viktigaste först, vilket gör att vi ibland behöver agera över organisationsgränserna, säger Thomas Winnberg.


Bra resultat tack vare ökad samverkan

Under 2019 ordnade SOS Alarm ett antal samverkansmöten med räddningstjänsten, regionerna och polisen. SOS Alarm bjöd även in till tre utbildningstillfällen med kommunal räddningstjänst från Åre, Kiruna och Jämtland samt med polis och fjällräddare från regionen.


– Vi fick möjlighet att ta del av hur vi alla jobbar med fjällräddning, och våra SOS-operatörer berättade om de tekniska förändringar vi har gjort i systemet, säger Anna Hoff.


Ett nytt samverkansmöte är planerat strax innan sommaren.


– Det är glädjande att vi tillsammans har kunnat konstatera att fjällräddningsärenden fungerar bättre nu tack vare koordinatorrollen och att vi har hittat en plattform för dialog. Nu gäller det att vi fortsätter att utveckla kvaliteten i vår fjällräddning genom god samverkan, säger Anna Hoff.

Text: Emilie Eliasson Hovmöller