Får alla vård vid kris eller krig?

När samhället utsätts för extrema påfrestningar ställs nya krav på sjukvården. Men tack vare goda förberedelser kommer man fortsätta utföra sitt uppdrag: att ge en så god vård som möjligt. Det säger beredskapsläkare Lisa Stokseth i Region Blekinge.

 beredskapsläkare Lisa Stokseth i Region Blekinge
Beredskapsläkare Lisa Stokseth i Region Blekinge

När det är kris eller krig ska vården fortsatt kunna ge en så bra vård som möjligt även om det sker under annorlunda förhållanden än normalt. Förberedelser och samverkan är nyckelbegrepp för att sjukvården ska kunna fungera under särskilda påfrestningar. Det framhåller Lisa Stokseth som jobbar som beredskapsläkare. Och hon lyfter särskilt fram två ord: förberedelser och samverkan.

— En av de största utmaningarna vi behöver hantera är att öka sjukvårdens kapacitet, för att exempelvis kunna hantera så kallat masskadeutfall. Genom att alla regioner använder samma begrepp och samma sätt att leda, har vi en flexibilitet som gör att vi kan utnyttja resurser maximalt, säger hon.

Övningar stärker beredskapen

Om en kris eller ett krig inträffar blir det särskilt viktigt med ett stärkt samarbete mellan flera myndigheter, som Försvarsmakten, Polisen samt Sveriges kommuner och regioner. Sådana samarbeten övas regelbundet runt om i landet. Även om det finns planer, strukturer och instruktioner på papper måste samarbetet testas i praktiken.

— Övningar visar också hur de uttänkta rutinerna fungerar i praktiken och leder alltid till konkreta förbättringar, säger Lisa Stokseth.

Resurser omfördelas

Lisa Stokseth understryker att sjukvården kan behöva anpassa sig även om det inte handlar om masskadeutfall. Om sjukvårdsledningen bedömer att sjukhusen riskerar att bli överbelastade kan de sätta verksamheten i beredskapsläge. 

Det innebär att resurser omfördelas och att verksamheten anpassas för att hantera situationen.

Motståndskraft viktigt

Utöver kapacitet är ökad motståndskraft, resiliens, avgörande när samhället prövas hårt. Lisa förklarar det som att sjukvården planerar för att kunna parera störningar och bedriva verksamhet även om det skulle saknas resurser, utan att man sviktar i kvalitet.

— Om man ändå bedömer att kvaliteten kan komma att sjunka behöver man på förhand veta vilka områden det gäller, så att det går att göra relevanta riskbedömningar och en strukturerad ransonering.

Avtal med leverantörer

Hon understryker att sjukvården aldrig kan eller ska räkna med att få förstärkande resurser i händelse av kris eller krig, utan behöver skaffa tillräckligt med resurser själv för att skapa en robust förmåga. 

Det gör man i dag dels genom att upprätta stabila avtal med leverantörer, dels genom att bygga upp egna beredskapslager med allt från medicinska produkter till däck till ambulanser.

“Beredskapsnivån tillräcklig”

Därmed inte sagt att man är oberoende av andra aktörer. Det finns tvärtom ett stort antal beroenden, till allt från kommuner för sådant som vatten och barnomsorg, till en rad organisationer inom totalförsvaret.

Lisa Stokseth konstaterar att sjukvården redan i dag är redo att möta konsekvenserna av en allvarlig kris, samtidigt som det pågår en ständig utveckling.

— Nivån är tillräckligt hög, nu fortsätter vi att skala upp, säger hon. 

Lär dig mer på 112-dagen

Under 112-dagen kan du höra Lisa Stokseth fördjupa sig i ämnet under SOS Alarms livesändning. 

Anmäl dig till 112-dagen

Relaterad information

  • Stöd för regioner

    Få tillgång till robusta system där vi tillsammans optimerar prioriteringen av vårdärenden och tillhandahåller en effektiv utlarmning av regionens resurser.