
I grunden bygger Sveriges beredskapssystem på ansvar och samarbete, för att säkerställa att befolkningen är skyddad och samhället motståndskraftigt mot störningar och hot.
Krisberedskap: För vardagens kriser
Det grundläggande skyddet utgörs av Sveriges krisberedskap. Här hanteras de akuta utmaningar som kan uppstå i vardagen, som naturkatastrofer eller cyberattacker.
Ansvaret är tydligt reglerat enligt ansvarsprincipen: varje aktör har ansvar för sin verksamhet, även vid en kris.
Det betyder till exempel att kommuner ser till att deras invånare får vatten och värme vid ett strömavbrott, regioner ansvarar för att vården fungerar, och statliga myndigheter ger stöd där det behövs. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) spelar en central roll som samordnare, och det är deras arbete som säkerställer att alla delar av systemet drar åt samma håll.
Civilt försvar: Vid allvarliga hot
När hotbilden förändras och går bortom vardagens prövningar kliver det civila försvaret in. Det syftar till att stärka samhällets motståndskraft vid allvarliga hot, som krig eller andra påfrestande situationer. Fokus ligger på att skydda befolkningen och upprätthålla de samhällsfunktioner som krävs för att vi ska kunna leva vidare, även under svåra förhållanden.
Här är inte bara offentliga aktörer inblandade – företag, organisationer och enskilda individer blir också en del av lösningen. Förmågan att samverka är avgörande. Det räcker inte att ha en plan för hur elnätet ska återställas eller hur sjukvården ska skalas upp – det civila försvaret handlar om att se till att alla dessa delar fungerar tillsammans.
Totalförsvaret: Skyddar under krig
Det civila försvaret är också en nödvändig förutsättning för totalförsvaret. Vid krig eller krigsfara aktiveras hela Sveriges beredskapssystem under totalförsvarets paraply. Då måste Försvarsmakten kunna räkna med att samhällets civila funktioner fungerar. Ett exempel är transportsektorn, som kan behöva prioritera militära leveranser samtidigt som den upprätthåller samhällskritiska varuflöden. På samma sätt förväntas vården inte bara ta hand om skadade civila, utan också stötta Försvarsmakten vid behov.
Höjd beredskap: då mobiliserar samhället
Höjd beredskap är ett tillstånd som regeringen kan besluta om när Sverige står inför ett allvarligt hot. Under höjd beredskap intensifieras samordningen, resurser omfördelas och hela samhället mobiliseras. Privatpersoner kan kallas in för att bidra genom totalförsvarsplikten, och företag kan få särskilda uppdrag för att till exempel säkra kritiska leveranser. Höjd beredskap är inte bara en statlig angelägenhet; det är en tid då varje del av samhället måste samarbeta för att hantera hotet.
Nato: Stärker totalförsvaret
Sedan Sverige blev medlem i Nato har vårt beredskapssystem utökats, genom både ansvar och en utökad skyddskapacitet. Sveriges totalförsvar är nu Natos totalförsvar, och därigenom ska allt vi gör inom vår krisberedskap, det civila försvaret och vårt militära försvar syfta till att uppnå vad våra allierade och Nato förväntar sig av oss.
Hur hänger det ihop?
I praktiken är det svårt att dra en tydlig gräns mellan de olika nivåerna. Krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar är delar av ett sammanflätat system där varje nivå förstärker den andra. Krisberedskapen bygger stabila grunder genom att öva samverkan och skapa robusta strukturer för att hantera vardagens kriser. Det civila försvaret tar vid när hoten växer och stärker samhällets motståndskraft. Totalförsvaret mobiliserar slutligen hela systemet för att möta de mest extrema utmaningarna.
SOS Alarms roll
SOS Alarm har en viktig roll i att samordna resurser och säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar vid kriser och hot. Som hela Sveriges larmcentral hanterar vi årligen miljontals larm vilket ger oss unik insikt i hur olika typer av störningar påverkar både individer och samhället i stort. Genom att samverka med myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer bidrar vi till att skapa en robust och motståndskraftig beredskap.
Samarbete nyckeln
För att verkligen förstå hur krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar hänger ihop krävs att vi ser helheten och deras samverkan. Den 11 februari, under 112-dagen, bjuder SOS Alarm in till en fördjupning i detta viktiga tema. Ett av höjdpunkterna är intervjun med Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm, som delar sin syn på hur samarbete och samordning kan stärka Sveriges trygghet och motståndskraft.
Vill du veta mer om Sveriges beredskap?
Ta chansen att lära dig mer om hur krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar samverkar för att skydda Sverige. På 112-dagen samlar vi experter för att dela insikter och diskutera hur vi tillsammans kan stärka tryggheten och motståndskraften i vårt samhälle.