SOS Alarm om 112-utredningen: En sammanhållen larmkedja är viktigast

112-utredningen har idag presenterat sitt betänkande En nationell alarmeringstjänst – för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser (SOU 2018:28). Det innehåller förslag som SOS Alarm välkomnar och som kan utveckla tryggheten för dem som bor och vistas i Sverige. Samtidigt menar SOS Alarm att utredningen inte fullt ut levererar på regeringens uppdrag.

– Sverige har en unikt lång historia av ett enda nödnummer och en samordnad alarmeringstjänst, säger Maria Khorsand, vd för SOS Alarm. En avgörande utgångspunkt har alltid varit att människor i nöd ska få hjälp så fort och effektivt som möjligt. Det ställer höga krav på en sammanhållen samtals- och larmhantering, från 112-anropet till dess att hjälpen är framme.

SOS Alarms största invändning är att förslaget inte stänger dörren för den uppsplittring av larmkedjan som är själva grundorsaken till behovet av att reformera alarmeringstjänsten.

– Den hjälpsökande kan fortfarande tvingas till flera vidarekopplingar, säger Thomas Johansson från SOS Alarm som suttit med i utredningens expertgrupp. Om den som är i nöd behöver prata med flera olika personer ökar risken väsentligen för att viktig tid och information går förlorad. Varje sekund räknas. SOS Alarm bör därför ha i uppdrag att leda och koordinera samtalen – i annat fall kan det bli väldigt rörigt.

SOS Alarm anser att det finns mer praktiska sätt att organisera larmhanteringen och har under utredningens arbete presenterat ett flertal synpunkter och förslag kring detta. Viktigast av dessa är att den hjälpsökande i normalfallet inte ska behöva prata med mer än en person under samtalet. Hela intervjun – inhämtandet av information, bedömning och prioritering, rådgivning med mera – bör alltså hållas ihop av den nationella alarmeringsfunktionen.

Om hjälporganen ändå tillåts driva viss del av larmbehandlingen i egen regi och egna lokaler bör det självklart ställas motsvarande krav på dem avseende svarstider, säkerhet och stabilitet som gäller för SOS Alarm och SOS-centralerna. Så är inte fallet i utredningens betänkande.

För att svensk krisberedskap ska fungera ordentligt behövs dessutom tydliga krav på att återkoppla och dela information om läge, insatta resurser och andra relevanta uppgifter under pågående nödsituationer. Den uppgiften bör omfatta hjälporganen, men även andra relevanta aktörer inom samhällets krisberedskap. På så vis kan SOS Alarms krisberedskapsuppdrag om att sammanställa och delge lägesbilder fullgöras.

Det särskilda yttrande som Thomas Johansson lämnat med anledning av 112-utredningens betänkande finns också tillgängligt här: www.sosalarm.se/112-utredningen.

180329 En sammanhållen larmkedja särskilt yttrande från SOS Alarm

Ladda ner bild 1
Ladda ner bild 2