Tango 2

Årligen drabbas 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och endast 1 av 10 överlever. Att omedelbart påbörja Hjärt-lungräddning (HLR) med bröstkompressioner och inblåsningar kan fördubbla chansen till överlevnad.

Hjärtstopp orsakas i de flesta fallen av akut hjärtsjukdom och tiden till behandling i form av HLR och defibrillering (elektriskt strömstöt över hjärtat) är helt avgörande. För varje minut utan behandling minskar chansen för överlevnad med 10%. Effektiva bröstkompressioner syftar till att åstadkomma ett tillräckligt blodflöde till hjärtat och hjärnan. Varje avbrott i kompressionerna, till exempel vid byte av livräddare eller vid inblåsningar, innebär ett upphört blodflöde till hjärnan samt hjärtats kranskärl.

Det är oklart om inblåsningar som en del i HLR-utförandet har betydelse för överlevnaden bland patienter där hjärtstoppet är orsakat av hjärtsjukdom. I flera länder, bland annat delar av USA, rekommenderas exempelvis inte inblåsningar längre men det vetenskapliga underlaget för detta är oklart

Problemställning

Dagens europeiska riktlinjer i HLR förordar 30 kompressioner följt av 2 inblåsningar med undantag för de fall då livräddaren inte har HLR-utbildning eller känner sig osäker på hur inblåsningarna skall göras - i dessa fall rekommenderas endast bröstkompressioner. Vid den vanligaste formen av hjärtstopp utanför sjukhus, som beror på en rytmrubbning i hjärtat (ofta på grund av hjärtinfarkt) är det oklart om inblåsningar tillför någon nytta till den drabbade (detta gäller inte för hjärtstopp som är orsakade av olycksfall, kvävning, drunkning eller barn).

TANGO2-studien

TANGO2 är en studie som syftar till att undersöka om en förenklad HLR-metod med enbart bröstkompressioner är likvärdigt med HLR utfört med bröstkompressioner och inblåsningar enligt principen 30:2 vid bevittnade hjärtstopp utanför sjukhus. Inom ramen för TANGO2-studien kommer det utgå instruktioner från SOS-operatören till hjälpsökande om att utföra HLR med eller utan inblåsningar. Detta gäller HLR som görs av lekmän som genomgått HLR-utbildning och även s.k. SMS-livräddare, Räddningstjänst och Polisen. Det vetenskapliga underlaget på området för denna patientgrupp är mycket oklart. Som en konsekvens av detta skiljer sig därför behandlingsregimer nationellt och internationellt. Det är viktigt att fastställa vilken metod som är effektivast då det i förlängningen kan rädda många liv. Om förenklad HLR inte är sämre (eller t.o.m. bättre än HLR med inblåsningar) bör det få konsekvenser för hur utbildning och HLR-kunskap sprids i samhället.

Ansvarig för TANGO2-studien är Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet. Studien utförs i samarbete med SOS Alarm, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Läns Landsting samt Räddningstjänst och Polisen. 

Studien kommer att starta i Stockholms Läns Landsting under våren 2015 och utvidgas till resten av Sverige successivt framöver. Målet är att inkludera 4600 patienter.

Studien stöds finansiellt av Hjärt-lungfonden och Stockholms Läns Landsting.

Etiskt godkännande finns (Etikprövningsnämden i Stockholm mars 2014).

Frågor och svar

Varför görs TANGO2-studien?

Det är idag oklart vilken HLR-metod, utförd av lekmän med utbildning i HLR, som är mest effektiv. Syftet med denna studie är att strukturerat studera två HLR-metoder (med och utan inblåsningar) givet av livräddare med tidigare utbildning i HLR. Behovet av studier på området är mycket stort. I flera länder, bland annat delar av USA, rekommenderas exempelvis inte inblåsningar längre men det vetenskapliga underlaget för detta är oklart. Det är viktigt att fastställa vilken metod som är den bästa då det i förlängningen kan leda till att rädda många liv.

Vilka vinster, för de som drabbas och samhällsvinster i stort, ser ni att studien bidrar till?

I ett längre perspektiv är denna studie mycket viktig. Varje år drabbas 10 000 svenskar av hjärtstopp utanför sjukhus och 9 av 10 avlider. Om förenklad HLR inte är sämre (eller t.o.m. bättre än HLR med inblåsningar) bör det få konsekvenser för hur utbildning och HLR-kunskap sprids i samhället:

  1. Förenklad HLR med enbart kompressioner är lättare att utföra och fler vittnen skulle våga inleda HLR. Trots årtionden av HLR-utbildning är det endast ca 50% av alla som drabbas av hjärtstopp som får HLR av ett vittne till händelsen. Oro för att göra fel eller osäkerhet kan vara ett betydande hinder.
  2. Avbrott i kompressionerna är skadliga och nyttan med inblåsningar uppväger inte säkert denna nackdel.

Resultaten från denna studie kommer den ha potentialen att rädda många liv varje år i.o.m. att de nationella och internationella riktlinjerna nu kommer ha forskningsdata att luta sig mot.

Behöver man inte göra inblåsningar under HLR?

Det finns inga säkra vetenskapliga belägg som talar för att man behöver göra inblåsningar vid den vanligaste typen av hjärtstopp som beror på en plötslig rytmrubbning i hjärtat. Vid denna typ av hjärtstopp finns syre lagrat i blodbanan som räcker den första tiden. Detta gäller dock inte vid drunkning, kvävning, olycksfall och barn under 18 år och dessa fall ingår inte i studien. Det finns även data som visar att avbrott i kompressionerna är skadliga och nyttan med inblåsningar, särskilt tidigt i förloppet, inte säkert uppväger denna nackdel.

Som HLR-utbildad privatperson, måste jag följa instruktionerna från SOS Alarm?

Som HLR-utbildat vittne av hjärtstopp är det av yttersta vikt att du snabbt via nödnumret 112 larmar SOS Alarm och sedan snabbt startar HLR. Tiden till larm och start av HLR är helt avgörande. SOS-operatören kan ge instruktioner om att utföra HLR enligt en specifik metod. Du bör följa dessa instruktioner men har givetvis rätt att avstå.

Kan jag komma i kontakt med någon inom ramen för studien efter att ha utfört HLR?

Ja, har du utfört HLR vid hjärtstopp utanför sjukhus uppmanar vi dig att maila oss på livraddare@tango2.se eller ringa oss dagtid på telefonnummer 08-6163826. Vi kommer gärna i kontakt med dig som utfört HLR vid hjärtstopp utanför sjukhus.

Kan jag få veta hur det gick för den drabbade?

Vi kommer gärna i kontakt med dig som har utfört HLR vid hjärtstopp utanför sjukhus. Din insats bidrar till att rädda liv. Av sekretesskäl kan vi tyvärr inte ge någon information om hur det har gått i enskilda fall.

SMS-livräddare:

Jag är SMS-livräddare, kan jag få instruktion om vilken metod av HLR jag ska utföra vid larm?

Ja. Om du inte får någon information, gör HLR som vanligt i väntan på ambulans. Vi arbetar för närvarande med en teknisk lösning så att SMS-livräddare automatiskt får information om vilken metod av HLR som bör utföras.

Ambulansen:

Ändras rutinerna för omhändertagande av hjärtstoppspatienter för ambulansen av TANGO2?

Nej, ambulanspersonal utför avancerad-HLR enligt rådande riktlinjer i alla fall av hjärtstopp utanför sjukhus. Denna studie handlar ej om avancerad HLR som utförs av ambulanspersonal.

Hur dokumenteras omhändertagandet innan ambulansens ankomst i hjärt-lungräddningsregistret?

Det är av stor vikt att dokumentera vilken typ av HLR som utfördes innan er ankomst av både lekmän, Räddningstjänst och Polis. Uppdaterade formuleringar i Hjärt-lungräddningsregistret 2015 kommer också att underlätta denna process.