Sommarens bränder – en utmaning och lärdom för framtiden

Bränderna som rasade runt om i Sverige under sommaren bidrog till ett enormt tryck på SOS Alarm. Under flera veckor i juli och augusti låg antalet inkommande samtal på samma nivå som nyårsdygnet.

– Våra SOS-operatörer har gjort ett fantastiskt jobb, säger Göran Bertilsson, tjänstutvecklare på SOS Alarm. Trots att vi under tiden då bränderna pågick tog emot nästan 20 procent fler samtal än normalt, klarade vi den vanliga verksamheten bra. Dessutom hade vi en väl fungerande samverkan med centrala myndigheter, såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Dessa två faktorer tror jag var avgörande för att vi lyckades hantera sommarens bränder.

Stabsläge för samlade insatser

Höga temperaturer redan i maj och en stigande värme i kombination med låga grundvattennivåer bidrog till torka. Det resulterade i sin tur i svårsläckta bränder. I mitten av juli ansågs situationen ohållbar med en ökning av antalet 112-samtal, ett flertal samtidiga VMA-meddelanden samt ett stort tryck från kunder, samverkansmyndigheter och media. SOS Alarm tog fram en lägesbild, som under sommaren uppdaterades fyra gånger om dagen. Den 17 juli gick SOS Alarm upp i stabsläge för att kunna planera på längre sikt. Staben skapade bland annat en tydlig målbild och insatser för att nå dit, delade upp ansvarsområden och identifierade framgångsfaktorer. Under de inledande dagarna byggdes staben upp systematiskt för att få ett kvalificerat ledningsstöd på plats.
   – Framgångsfaktorn under denna händelse kan sammanfattas med att det fanns ett tydligt uppdrag där alla arbetade mot samma mål. Det skapade en positiv och lösningsorienterad kultur, säger Anders Fredriksson, chef för produktionsstyrning och ansvarig för SOS Alarms krishantering.

Största EU-insatsen någonsin

MSB, som är nationell kontakt mot EU i civilskyddsfrågor, begärde redan i juni släckresurser från EU för att ha i beredskap. I juli, när många omfattande och mindre skogsbränder hanterades samtidigt, befann sig sex brandsläckningsplan från Italien, Frankrike och Portugal i Sverige för att vattenbomba brandhärdarna. Dessutom deltog fem tyska, en litauisk och åtta norska helikoptrar i släckningsarbetet.
   Samuel Koelega, numera tjänsteutvecklare på SOS Alarm men anställd på MSB under perioden, anser att det var en utmaning att ta emot internationellt stöd som inte bara bestod av flygande personal utan även markpersonal från Danmark, Finland, Frankrike, Polen och Tyskland.
   – Det var en betydande uppgift att samordna insatserna, men våra utländska besökare var nöjda. Flera sa att de aldrig hade blivit så väl mottagna. Sommarbränderna visade att vi kan få hjälp från andra länder ganska snabbt. Vem hade någonsin kunnat tro att den största samlade EU-insatsen skulle inträffa i Sverige, säger Samuel Koelega.

Bättre förberedda till ”nästa gång”

Efter bränderna följde en period med åska och regn som orsakade strömavbrott och vattenläckor, vilket ökade även anropsvolymen för SOS Alarms automatlarm och jourtjänster.
   I takt med klimatförändringarna beräknas antalet naturkatastrofer öka. Det gäller därför att ha hög beredskap inför olika scenarier. En hel del lärdomar har dragits av sommarens ”skarpa” läge och vi kommer att förbättra vår beredskap ytterligare inför kommande utmaningar och kriser. 
   – Vi ska också bli ännu bättre på det vi är bra på, det vill säga samverkan med andra aktörer, säger Göran Bertilsson. Exempelvis måste vi på ett tidigt stadium medverka i samverkansforum av olika slag så att vi snabbt kan bidra med vår kompetens.