Dragkampen om sjuksköterskorna

Allt fler vill utbilda sig till sjuksköterska och antalet nyexaminerade är fler än de som går i pension. Ändå räcker det inte. På många håll är det svårt för vården både att rekrytera och behålla sjuksköterskor med rätt kompetens.

Angelica Sjödin är avdelningschef på akutkliniken i Falun. Pusslet med schemaläggning för att täcka sommarens semestrar är över, men hon kan ändå inte pusta ut. Bristen på sjuksköterskor är ett ständigt orosmoment.

− Akutsjukvården är en populär arbetsplats. Men hög arbetsbelastning och dåligt betalt gör att vi har svårt att konkurrera med andra som kan erbjuda högre lön, säger hon. Ingångslönen för en nyutexaminerad sjuksköterska i Dalarna 24 000 kronor, och ungefär så ser det ut i alla landsting.

− Det enda vapnet vi har mot dem som erbjuder högre lön är att skapa en spännande arbetsplats. För att möta sjuksköterskornas krav på kompetensutveckling och för att skapa en mer attraktiv arbetsplats har Landstinget Dalarna under våren påbörjat ett treårsprojekt på akutkliniken i Falun med tio platser för sju veckors rotation mellan tjänst i akutmottagning och ambulans. Flera sjuksköterskor delar dessutom sin tjänst mellan akuten och SOS Alarm.

− Det är attraktivt att dela arbetstiden mellan akutklinik/ambulans och att som HMK – högre medicinsk kompetens – ta emot vårdsamtal på 112 här i Falun. På andra landsting vet jag att man varvar tjänster på samma sätt och delar tiden mellan narkos/ambulans eller hjärtavdelning/akutmottagning, säger Angelica Sjödin.

2014 tog 3 861 studenter sjuksköterskeexamen i Sverige. Enligt Socialstyrelsen går knappt 3 500 i pension varje år. Det borde rimligtvis leda till att antalet sjuksköterskor blir fler? Svaret är både ja och nej. Sedan 1997 år har det totala antalet sjuksköterskor ökat med 1 400 stycken. Samtidigt har ungefär en halv procent av landets 170 000 legitimerade sjuksköterskor gått över till sysselsättning inom andra näringsgrenar. Det innebär att varje år väljer 850 sjuksköterskor att använda sin kompetens på annat sätt än inom sjukvården. Det kan vara som utbildare av nya sjuksköterskor, som branschexperter på myndigheter, organisationer eller företag. Många blir exempelvis säljare av läkemedel eller sjukvårdsmaterial. 2012 arbetade 15 000 av alla legitimerade sjuksköterskor utanför hälso- och sjukvården.

− Men 85−90 procent av sjuksköterskorna arbetar inom hälso- och sjukvården tio år efter examen, vilket jämfört med andra utbildningar är en hög sysselsättningsgrad, säger Hans Schwarz, statistiker inom det Nationella planeringsstödet på Socialstyrelsen. Socialstyrelsen pekar därför på att det inte finns en allmän brist, utan att det framför allt är sjuksköterskor med specialistkompetens som saknas, vilket enligt Hans Schwarz innebär att rekryteringsproblemen är lokala.

Även Vårdförbundet visar i rapporten Vårdpersonal sökes (2015) att det är behovet av sjuksköterskor med specialistkompetens som ökar mest. Ändå råder det knappast någon tvekan om att även nyutexaminerade sjuksköterskor är en efterfrågad bristvara.

Titti Josefsson, studievägledare på sjuksköterskeutbildningen vid Linköpings universitet, kan konstatera att av de som tog examen i juni 2015 hade de allra flesta som sökt fått ett jobb redan innan utbildningen avslutats. Vissa hade också kunnat förhandla upp lönen.

− Men av 60 som blev färdiga i våras valde ett tiotal att pausa, att resa eller göra något annat innan de sökte jobb. Och varje termin är det två eller tre stycken som direkt söker sig till Norge. Där får de nästan dubbel lön, ofta fria hemresor och andra förmåner, säger Titti Josefsson. Tyvärr, tillägger hon, saknas kartläggning över vad som händer efter att sjuksköterskorna fått examen och legitimation. Intressant hade förstås varit att veta var och när de som pausat börjar jobba och hur länge de som väljer Norge framför Sverige blir kvar i grannlandet.

2013 ansökte 1 268 svenska sjuksköterskor om norsk legitimation. Det motsvarar en tredjedel av antalet nyutexaminerade. Flest ansökningar lämnades till Statens Autorisasjonskontor for helsepersonell (SAK), Norges motsvarighet till Socialstyrelsen år 2008, då över 2 000 ansökningar gjordes. Sedan dess har siffran successivt dalat.

− Att någon söker en legitimation betyder inte att de jobbar där på heltid. Någon exakt siffra på hur många som arbetar i Norge är svår att få fram, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Enligt Socialstyrelsen har 7 700 sjuksköterskor med svensk legitimation utvandrat. Denna siffra omfattar inte bara dem som pendlar eller har flyttat till Norge. Här ingår även utländska sjuksköterskor som har skaffat svensk legitimation och som har arbetat här i ett par år men som sedan har återvänt till sina hemländer.

− Bristen på sjuksköterskor skapar en dragkamp där det inte finns några vinnare. De enda som möjligtvis tjänar på det hela är sjuksköterskorna som på senare år fått en bra löneförhöjning jämfört med andra grupper, säger Hans Karlsson.Hårdast är konkurrensen om sjuksköterskorna i storstadsregionerna. Generellt är det svårast att rekrytera till de avdelningar där det krävs service 24 timmar om dygnet, säger han. Sedan hemsjukvården på många platser ligger under kommunens ansvar har konkurrensen ökat även där. 

− Kommunerna har en annan möjlighet att locka med högre lön. Att ge en sjuksköterska ett par tusen mer i lön märks mindre i den kommunala budgeten än om landstingen skulle höja lönen för alla sjuksköterskor. Men egentligen tror jag att lönen bara attraherar i det korta perspektivet. I det långa perspektivet är det arbetssituationen som avgör om du väljer att stanna.

David Liljequist, förbundsombud på Vårdförbundet lyfter också arbetssituationen som en av de största utmaningarna inom sjuksköterskeyrket.

− Med ett ökat fokus på beläggning och allt mindre tid för utbildning och övning är det inte märkligt att den största utmaningen blir att behålla de sjuksköterskor man lyckats rekrytera, säger David Liljequist. Ambulansdirigering och rådgivning på SOS Alarm är ett område där det är svårt att behålla personalen, påpekar han.

− Det är inget vanligt jobb. Att bedöma en patients tillstånd genom ett samtal per telefon ställer speciella krav. För att få behålla kompetent och specialistutbildad personal måste landstingen förstå att detta är en nyckelfunktion i vårdkedjan och inte en transporttjänst. David Liljequist tror på ökad rotation mellan ambulanstjänst och dirigering för att få behålla personalen och lyfter den samverkansmodell som praktiseras i Dalarna som ett bra exempel.

Ur tidningen SOS nr 3 2015
Text: Susanna Lindgren

Foto: Jonas Larsson