Inte vilket nummer som helst

På senare år har nödnumret 112 kompletterats med flera nationella hjälpnummer för ärenden som inte är akuta. 1177, 113 13, 114 14, 116 000. Men hur väl känner allmänheten egentligen till dessa nummer? Och vet man vilket man ska ringa i olika situationer?

Det är en solig och vacker höstdag. Bortsett från några nerblåsta löv och kvistar är det inte mycket som röjer att det blåste full storm dagen innan. Då, plötsligt! Mitt i en kurva har ett träd fallit tvärs över körbanan. Jag hinner precis tvärbromsa. Lätt skakig stannar jag vid första vägficka och undrar vart jag kan ringa så att inte någon annan råkar illa ut. Efter en stund bestämmer jag mig för att ringa 112.

– Du gjorde helt rätt. När höststormarna kommer får vi en hel del samtal om nerfallna träd över vägar, som räddningstjänsten ofta tar hand om. När det gäller andra hinder på vägarna, till exempel bildäck, så kopplar vi vidare till polisen och så är det upp till dem att avgöra om det utgör en fara eller inte, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare 112 på SOS Alarm.

Rent generellt är kunskapen om nödnumret 112 stor i Sverige – bäst i Europa. Trots det händer det både att man ringer andra hjälpnummer istället för att ringa 112 och ännu vanligare att man ringer 112 fast man egentligen skulle ha ringt någon annanstans. En vanlig orsak är att man inte känner till rätt hjälpnummer och därför ringer 112. Det kan också bero på att man inte vet var man ska vända sig i den aktuella frågan, att man inte har tålamod till att vänta om det är telefonkö hos polisen eller sjukvårdrådgivningen eller att man har slut på kontantkortet och 112 då är det enda nummer man kan ringa.

– Utöver det får vi en del udda samtal av karaktären ”det är kö på Sveavägen och jag har bråttom till ett möte, kan du koppla mig till polisen” eller ”jag får inte upp min pipett med Nezeril”, berättar Björn Skoglund.

Nästan en fjärdedel av de cirka 3 miljoner samtal som rings in till 112 varje år handlar om vårdärenden. Björn Skoglund uppskattar att ett par hundratusen av dessa samtal rör mindre akuta ärenden som då hänvisas vidare till 1177. Sedan num-ret startade 2006 har det byggts ut successivt och sedan 2013 kan man ringa 1177 över hela landet.

Min erfarenhet är att när man väl hittat 1177 Vårdguiden och märker vilken hjälp man kan få så återkommer man gärna. Hur väl man känner till numret från början beror lite på var man bor i landet och på hur väl det har kommunicerats just där. Vid senaste mätningen 2012 låg kännedomen på i snitt 60 procent och just nu genomför vi en ny mätning, säger Elisabeth Kvilén Eriksson, ansvarig för det nationella uppdraget kring 1177 Vårdguiden på telefon.

Merparten av samtalen till 1177 handlar om infektionsrelaterade symptom som feber och halsont. Men kontaktorsakerna varierar något över året och på somrarna är det många som också ringer angående bett och stick. Ungefär tre procent av ärendena hänvisas vidare till 112.

– I många fall handlar det om bröstsmärtor eller misstanke om stroke, säger Elisabeth Kvilén Eriksson.

Rent generellt tycker Björn Skoglund att det är bra med de kompletterande hjälpnumren 1177, 114 14 till polisen och 113 13 som man kan ringa för att få information vid kriser och allvarliga olyckor som översvämningar och bränder.

–   Den stora utmaningen är att nå ut med information så att alla vet vart de ska ringa. Vid den stora skogsbranden i Västmanland var det väldigt många som ringde 112 och var oroliga. Det är i sådana fall som 113 13 är tänkt som avlastning för att vi inte ska bli nedringda på 112. Annars finns en risk för längre svarstider för dem som verkligen är i behov av akut hjälp, påpekar Björn Skoglund.

En möjlighet att effektivt få ut information om alla hjälpnummer skulle vara om alla mobiloperatörer la in numren per automatik. Men där är vi inte riktigt ännu. Därför återstår fortsatt information på bred front.

Om jag fick önska ytterligare hjälpnummer skulle det vara ett trafikmässigt nummer. Och så vore det bra om elbolagen kunde gå ihop om en gemensam felanmälningslinje. 112 har inte mycket med elbolagen att göra, men när det blir elavbrott är det alltid ett stort antal personer som ringer till oss, berättar Björn Skoglund.

Text: Sara Bergqvist
Ur SOS nr 4 2014