”Jag har tänkt mycket på de anhöriga”

I över 20 år har Anne Seving arbetat som ambulanssjuksköterska. Under terrordådet på Drottninggatan blev hon en av de som vårdade offer som kom i lastbilens väg.

Först en månad efter terrorattentatet orkade Anne Seving återvända till Drottninggatan.

– Än i dag påminns jag om händelsen varje gång jag är där. Jag tittar mig alltid omkring, går längs husväggen och lyssnar aldrig på musik i hörlurar, säger Anne Seving, narkossköterska på ambulanssjukvården i Stockholm.

Nu har det gått nästan ett år sedan hon var mitt i kaoset och förödelsen som uppstod efter att en lastbil plöjde fram bland människor på Stockholms mest kända gågata. När larmet kom klockan 14.53 hade Anne Seving och hennes kollegor precis satt sig ner för att fika.

– Vi fick veta att flera personer blivit påkörda av en lastbil. Vi trodde att det var en trafikolycka, säger hon.

Hon satt i en av de första ambulanserna som kom till platsen. Omedelbart såg hon skadade människor som låg på marken. En svårt skadad kvinna hade dragits in i en port av flera personer.

– Jag kan inte säga när det gick upp för mig att vi var mitt i en terrorattack. Jag började direkt jobba med patienten i porten och hade fullt fokus på det. Det fanns inte tid att ta in vad som hände runtomkring mig.

Under pågående hjärt- och lungräddning körde Anne Seving och hennes kollega kvinnan till Karolinska sjukhuset där det konstaterades att hennes liv inte gick att rädda.

– Vi gjorde allt vi kunde, men tyvärr gick det inte. Jag har tänkt mycket de anhöriga. Det är fruktansvärt, att någons liv kan förändras för att man råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Det är så hemskt att någon kan göra så mot andra människor med berått mod.

Efteråt åkte de tillbaka till Drottninggatan. Under flera timmar tog hon hand om ledsna människor, chockade människor, människor med mindre skador.

– En sak jag minns tydligt är hur folktomt det var mitt i centrala Stockholm. Hela Hötorget, Kungsgatan, Sveavägen. Bara avspärrningar och blå polisband överallt. Det var en jättekonstig känsla, säger hon.

Efteråt samlades all ambulanspersonal som jobbade den eftermiddagen. De fick berätta om sina upplevelser och prata med kamratstödjare.

– Det var först när man fick höra vad alla hade varit med om som man verkligen förstod vidden av vad som hade hänt. Det kändes bra att prata igenom allt.

Nu prisas Anne Seving och hennes kollegor med SOS Alarms 112-pris för sina insatser vid terrordådet på Drottninggatan den 7 april.

– Det känns tacksamt att alla vi som var där den dagen uppmärksammas. Det är en av de bästa sakerna med mitt jobb, att så många visar sin uppskattning för det vi gör.

 

Text: Emmy Lundström
Foto: Anna Simonsson

Relaterat innehåll