”Vi räddade ett liv med hjälp av Twitter”

Med ena örat mot den digitala asfalten bedriver Viktor Adolphson sitt polisarbete. Under sex års tid har han under pseudonymen ”YB Södermalm” på Twitter berättat om sin vardag för miljontals människor i Sverige.

Någonstans i Stockholm gör sig en person redo för att hoppa från ett fönster. På Twitter hade personen uttryckt livsleda och folk börjar tipsa Södermalmpolisens twitterkonto @YB_sodermalm om tweetsen.

– Jag och den här personen får direktkontakt, jag skriver ”vi vill hjälpa dig, vi kommer nu”, och åker till platsen där personen befinner sig. Vi räddade ett liv med hjälp av Twitter den dagen, säger Viktor Adolphson, polisen bakom YB Södermalm.

Händelsen utspelade sig 2012 eller 2013. Viktor Adolphson minns inte säkert. Han och kollegan Johan Säfströms konto var ett av de första poliskontona på Twitter. Numera driver Viktor Adolphson kontot själv. Han tittar till mobilen ett par gånger i timmen för att svara på kommentarer, ta del av tips eller tweeta om sin vardag som polis. Kontot YB Södermalm startade han i februari 2012, efter att ha tänkt att polisen borde synas på sociala medier.

– Det är där folk är och dessa kanaler är ett bra sätt för oss att nå ut med information och berätta om vårt jobb utan filter.

Kontot växte snabbt.

– Vi var tidiga på bollen. Jag tror att vår kombination av att bjuda på oss själva, utan att bli oseriösa, har legat till grund för framgången. Folk uppskattar fakta och händelser från verkligheten. Vardagen för en polis är intressant, har jag märkt.

Viktor Adolphson värdesätter dialogen med sina följare. Men numera har han inte tid att svara på allt.

– Jag försöker svara på det som är av vikt. Jag får så många kommentarer varje dag att det är omöjligt att svara på allt. Jag försöker också markera mot folk som är rasistiska eller kallar andra för idioter.

Som så många andra offentliga twittrare har Viktor Adolphson fått sin beskärda del kommentarer från troll. Bland annat de som vill koppla allt till invandrare.

– Folk kan mala på om ”den stora poliskonspirationen” i en evighet. Att vi inte vill skriva att vissa utlänningar begår brott. Men för mig är det ointressant med folks ursprung när jag berättar om en händelse, säger han.

Till en början blockade han inte folk som skrev spydigheter, men nu ser han det på ett annat sätt:

– I verkliga livet hade jag aldrig tolererat att någon kommer fram och beter sig som en tölp. Varför skulle jag då göra det på nätet? Jag ger folk en varning och om de ändå fortsätter blockerar jag dem.

Från polisledningen finns det tydliga riktlinjer om vad man får och inte får säga. Är han osäker bollar han med sin chef. Det är en utmaning, säger han, att använda de få tecken som erbjuds.

– Vem som helst kan brodera ut texten på Facebook, men att vara kort, kärnfull och informativ på 140 tecken är en utmaning.

Viktor Adolphsons twittrande kommer att fortsätta:

– Det är viktigt, intressant och roligt att vi som poliser kan nå ut och få tips från allmänheten på ett så smidigt sätt.

Text: Christoffer Hiding
Foto: Magnus Liam Karlsson

Relaterat Innehåll