Exempel på hur den nya tekniken utmanar 112

Smarta enheter som klockor och mobiler som larmar 112 automatiskt har funnits i några år nu. Problemet med felaktiga 112-samtal genom dessa funktioner blev tidigt kännbart och i takt med att det kommer nya funktioner och att den här typen av teknik används av fler,  blir effekten större. Detta är inte bara ett nationellt problem utan drabbar även andra nödorganisationer i Europa.

I oktober 2022 blev en kvinna i Sverige räddad av “crash detection” när hon körde av vägen. Bilen hamnade upp och ner och hon fick då hjälp tack vare den automatiska larmningen. Men det finns också exempel på utryckningar som skett i onödan. När ambulans och räddningstjänst åkte på ett larm utanför Borås samma månad, kunde de inte hitta vare sig bilen eller några skadade på plats.

– Det positiva är att tekniken kan hjälpa till att fånga upp dem som av en eller annan anledning inte kan prata. Vi kommer kunna rädda fler liv. Men den allvarliga baksidan är att det också finns risker, eftersom vi har en hög felprocent på den här typen av larm, säger Björn Skoglund på SOS Alarm, och fortsätter: 

– Det innebär att om vi ska ta alla larm på allvar kommer vi skicka ut räddningsresurser i onödan ganska många gånger. Konsekvensen blir att personer som behöver hjälp på riktigt riskerar att få vänta.

Kan ge falsk trygghet

Varje år kommer det in över en miljon felaktiga anrop till nödnumret 112, vilket innebär att cirka 30 procent av alla 112-samtal är felaktiga.

– Problemet växer i takt med att allt fler produkter får sensorer som larmar. Även om intentionen är god så finns det en del okunskap hos utvecklarna av smart teknik om hur själva alarmeringen går till. Vi tar emot många tysta samtal som våra operatörer måste lyssna in på. Detta tar tid och förlänger våra svarstider så att de som verkligen behöver hjälp riskerar att inte komma fram i tid, säger David Ångell, chef för tjänsteutveckling på SOS Alarm, och tillägger:  

– Det är synd, för tekniken är fantastisk om den används på rätt sätt.

Funktionen “fall detection” på t ex Apple Watch larmar vid fallolyckor med hjälp av gyroskop som mäter rörelse och rotation samt en accelerationssensor. Data från sensorerna utvärderas av algoritmer för att avgöra om ett fall har skett som kan leda till personskada. Men klockan känner inte av alla fall och kan dessutom uppfatta aktivitet med stor kraft som ett fall.  

– I fjällvärlden är det ganska vanligt att larm inkommer när folk åker skidor och ramlar. Och i Göteborg har man märkt att det kommer in larm från Liseberg när folk åkt till exempel berg- och dalbanor, säger Björn Skoglund. 

Han fortsätter: 

– Vi kan inte lova att utryckning sker om det kommer in ett tyst samtal från en smart klocka utan vi behöver ha någon slags verifikation på att det är en verklig nödsituation. För den enskilde kan det innebära att man lever i en falsk trygghet och räknar med att det kommer en ambulans om den som bär klockan ramlar. Men det är inte någonting vi kan lova i dagsläget.

Enligt Apple, som ligger bakom tjänsterna “fall detection” och “crash detection”, kommer det inte gå att undvika felaktiga larm helt. Målet är mindre än en felaktig aktivering per användare och år.  

– Det kan låta lite men räknar vi på att vi har över 14 miljoner mobilabonnemang i Sverige, varav ungefär 55 procent är kopplade till iPhone, landar vi potentiellt på åtta miljoner felaktiga anrop till 112. Skulle det landa på den nivån innebär det enorma konsekvenser för oss, säger Björn Skoglund.

Kläder som larmar

Hur kommer då utvecklingen med den här nya tekniken att se ut framåt? Redan under en konferens Björn Skoglund var på för flera år sedan pratade man om smarta sensorer på kläder och han har även sett en ridhjälm som kunde larma 112. 

– Mycket finns redan, även om det inte är lanserat än. Du har ju redan nu sensorer i din smartklocka som mäter till exempel blodtryck och hjärt- och andningsfrekvens så det är klart att det här kommer. En teknisk nyhet under 2025 var att Google nu har en ny funktion på plats i sina Pixeltelefoner av senare modell: loss of pulse detection. Helt enkelt att enheten känner av att bäraren saknar puls och då larmar 112.

David Ångell tror att tekniken kommer att förfinas.

– Kanske blir det i framtiden en kombination av olika typer av sensorinformation som avgör hur allvarligt larmet är. Ljud tillsammans med sensorer som läser av kroppsliga funktioner, säger han.