SOS Alarms chefläkare om kritiken i SvD: "Bilden som framkommer är felaktig"

I dag (17/12) har Svenska Dagbladet publicerat ett reportage om bedömning och prioritering av ambulansbehov i Region Stockholm. I artikeln hävdar ambulanspersonal att SOS Alarm gör felaktiga bedömningar av ambulansbehov hos patienter som larmar 112, och att medarbetare på SOS Alarm saknar kompetens.

‍
Fredrik Jonsson, chefläkare hos SOS Alarm.

– Bilden som framkommer i SvD är felaktig och bygger på enskildas anekdoter. Uppgifterna stämmer inte överens med de genomarbetade kvalitétsmätningar och underlag som finns, säger Fredrik Jonsson, chefläkare hos SOS Alarm.

SOS Alarm har ett omfattande uppföljnings- och kvalitetsarbete som innebär att hanteringen av vårdärenden regelbundet följs upp bland annat genom medlyssning, avvikelseanmälan och Lex Maria-anmälan.

I ärenden där vårdhanteringen har inneburit en allvarlig patientrisk sker en Lex Maria anmälan till IVO. SOS Alarm har ungefär tio Lex Maria-ärenden per år på ca en miljon hanterade vårdärenden, dvs 0,001%.

– Av en miljon vårdsamtal varje år är ca tre procent underprioriteringar och vart femte ärende en överprioritering. Vi måste ta patienten på allvar och en viss överprioritering är nödvändig för att inte riskera människors liv, säger Fredrik Jonsson.

SOS Alarm möter patienten endast på telefon och kan varken se eller undersöka patienten. Det är ett helt annat uppdrag än ambulansens där vårdpersonalen kliniskt kan undersöka patienten.

SOS-operatören måste snabbt uppfatta situationen och bedöma om en patient är livshotande sjuk. SOS-operatören ska skapa lugn i en kaotisk situation, får fram nödvändig information, positionera patienten samt larma och koordinerar de hjälpresurser som behövs. Allt detta sker i ett kritiskt skede för patienten och är tidskritisk. Denna roll i larmkedjan är en särskild kompetens.

Operatörsrollen kompletteras av sjuksköterskor på larmcentralen. I svårbedömda fall kopplas en sjuksköterska in. Detta sker i 65-80 procent av alla vårdärenden.

Patienter som får en lägre ambulansprioritet finns kvar i det så kallade digitala väntrummet som hanteras till 100% av sjuksköterskor. Sjuksköterskan följer patienten genom återkommande ny kontakt och kan ändra prioritet vid behov. I snitt höjs ambulansprioriteten i väntrummet för tio patienter per dygn (i region Stockholm).

– Påståendet från ambulanspersonal i artikeln i SvD om bristande kompetens bygger på fördomar och okunskap om hur verksamheten bedrivs. SOS Alarm uppfyller kraven på en god vårdgivare och utgör en livlina för samhället. Den som drabbas av olycka eller sjukdom kan känna sig trygg med att få rätt hjälp i rätt tid, säger Fredrik Jonsson.