Personlarm handlar om mer än att bara trycka på en knapp
Den tekniska utvecklingen av personlarm går snabbt, men när det gäller att skapa trygghet är det i praktiken fortfarande samma grundläggande frågor som avgör om en lösning fungerar eller ej.
Vi har pratat med Johannes Jacobsson, VD på Axel Group som är en av våra samarbetspartners inom personlarm. Samtalet fokuserade på vilka utmaningar de ser hos verksamheter idag och vad det är som gör störst skillnad för både användare och organisationer.
Vanliga missuppfattningar om personlarm
En av de vanligaste utmaningarna är att förväntningarna på tjänsten inte alltid stämmer överens med vad den faktiskt är avsedd att leverera. Många tror exempelvis att ett personlarm automatiskt leder till att polis eller ambulans skickas ut. I verkligheten handlar personlarm om att snabbt kunna larma, få en bedömning av situationen och initiera rätt åtgärd utifrån verksamhetens larmplan.
En annan vanlig missuppfattning gäller positionering. Tekniken har utvecklats mycket och dagens lösningar är betydligt mer träffsäkra än tidigare, men det finns fortfarande begränsningar beroende på exempelvis byggnader, terräng, mobiltäckning eller lokala förutsättningar. Därför är en genomarbetad behovsanalys ofta den viktigaste framgångsfaktorn redan innan en lösning väljs.
Utgå från verksamhetens riskbild
Behoven skiljer sig ofta åt mellan olika verksamheter. För socialtjänstens medarbetare handlar riskerna ofta om möten med brukare eller klienter där hotfulla situationer kan uppstå. För servicetekniker, fastighetsskötare eller fältpersonal kan utmaningarna istället vara ensamarbete, stora geografiska områden och varierande mobiltäckning. Det viktigaste är därför att inte börja med tekniken utan med verksamhetens riskbild.
En verksamhet som regelbundet genomför riskbedömningar inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete har ofta goda förutsättningar att identifiera vilka risker som ska hanteras och vilka funktioner som faktiskt behövs.
Det viktigaste händer efter att larmet aktiveras
När man pratar om personlarm hamnar fokus ofta på själva enheten. Men minst lika viktig är kedjan efter att larmet har skickats. För att rätt åtgärd ska kunna sättas in snabbt behöver relevant information finnas tillgänglig när larmet kommer in. Uppgifter om riskbild, användare, plats och kontaktpersoner kan vara avgörande för hur situationen hanteras. Samspelet mellan verksamheten, teknikleverantören och larmcentralen är därför en viktig del av helheten.
En väl fungerande larmplan beskrivs som ett levande dokument som regelbundet ses över och uppdateras. Kontaktpersoner förändras, verksamheter utvecklas och riskbilder förändras över tid. Ju tydligare och enklare informationen är, desto bättre förutsättningar finns att agera snabbt när ett larm väl kommer.
Tekniken blir bättre men rutinerna är fortfarande avgörande
Utvecklingen av personlarm går snabbt. Batteritiderna blir längre, enheterna blir smidigare och positioneringsfunktionerna blir alltmer tillförlitliga. Samtidigt visar erfarenheten att teknik i sig inte skapar trygghet. För att ett personlarm ska användas när det verkligen behövs krävs att användarna känner tillit till lösningen i vardagen. Det byggs genom utbildning, provlarm och regelbunden användning.
Många verksamheter följer därför upp bland annat hur ofta larmen används, hur länge de är aktiverade och om provlarm genomförs enligt plan. På så sätt kan man säkerställa att lösningen fungerar i praktiken och inte bara finns tillgänglig på papperet.
Framtidens personlarm
Framåt väntas utvecklingen bestå i förbättrad positionering och längre drifttider. Målet är att skapa lösningar som fungerar lika bra inomhus som utomhus utan omfattande installationer eller lokal infrastruktur. Samtidigt växer intresset för alternativa positioneringslösningar som bygger på lokala nätverk, wifi och andra tekniker som kan komplettera traditionell satellitpositionering.