Kriskommunikation är alltid det svåraste

I augusti förra året anordnades en kulturfestival på Järvafältet i Stockholm. Ett evenemang som snabbt övergick från att vara fredligt till våldsamt. 50 personer skadades och närmare 200 personer frihetsberövades. Omkringliggande vägar stängdes och tält sattes i brand.

‍
Louise McElhinney gruppchef på beredskapsavdelningen

– Vi bygger en lägesbild kring händelsen från flera olika perspektiv, berättar Louise McElhinney, gruppchef på Krisberedskapsavdelningen.

Upploppen på Järvafältet krävde en omfattande hjälpinsats från samhället. SOS Alarm tog emot ett stort antal samtal från samma plats under kort tid. Informationen som framkom i samtalen kombinerat med det snabbt ökade samtalstrycket bidrog till att SOS Alarm snabbt kunde konstatera att en större och potentiellt samhällsfarlig händelse pågick i området.

Krisberedskapssamordnarna på Krisberedskapsavdelningen fick i uppgift att kalla in den regionala krisledningen i Stockholms län, där bland andra SOS-centralen i Stockholm, polis, räddningstjänst och regionen ingår, till en samverkanskonferens. I konferensen hade SOS Alarm en tydligt samordnande roll.

– Vår roll i en krissituation med flera olika samverkansaktörer är att koordinera informationen och få ihop alla trådar. Vi skapar helheten och kan hjälpa till genom att dela och agera på våra unika lägesbilder i både vardag och kris, förklarar Louise.

1113

Så många ärendes hanterades av Krisberedskapsavdelning där det var fara för eller hot om händelse, t.ex. olycka, bombhot, sabotage, terror, social oro eller upplopp under 2023.

 

För medarbetarna på Krisberedskapsavdelningen är samverkan själva medlet för att nå framgång, inte minst vid särskilda händelser såsom upploppet på Järvafältet. Samverkanskonferenserna som SOS Alarm ansvarar för är därför en central del i att blåljus- och myndighetsaktörer kan hantera den uppkomna situationen och mildra dess konsekvenser på individ och samhälle.

– Vi är alltid redo, avslutar Louise. 

Fler artiklar om SOS Alarms arbete