Björn Skoglund är verksamhetsspecialist för 112 och krisberedskap på SOS Alarm. Han har arbetat med de här frågorna i snart tjugo år och är även involverad i SOS Alarms internationella samarbeten. Att göra nödnumret 112 tillgängligt för människor med olika typer av funktionsnedsättningar är en prioriterad fråga, berättar han.
Det är även ett område där Sverige ligger långt fram i en internationell jämförelse.
– Jag skulle nog säga att vi är ledande i Europa. Men jag vågar inte säga ordet ”världsledande” för jag har inte riktigt koll på länderna utanför EU, säger Björn Skoglund.
En av de största anledningarna till att Sverige har kommit så långt är vår digitala mognad. Sverige var tidigt ute med mobiltelefoni och digitalisering. Det har gett oss en fördel inom många områden – inte minst larmtelefoni.
Nödkommunikation blir digital
Det finns ett initiativ som kallas “Next generation 112”, som i korta drag innebär att all nödkommunikation ska bli digital.
– Den analoga världen är ju nästan ett minne blott nu. Kopparledningarna är i stort sett borta i Sverige. Vi går över till 4G och till och med 5G. Vi på nödorganisationerna måste anpassa oss till det.
EU har lagstiftat om att det ska gå att kontakta nödnummer genom att använda sms för att kommunicera med text eller via videosamtal för att kunna använda teckenspråk. En förutsättning för det är att all telefoni är IP-baserad – det vill säga digital. Så är det redan hos SOS Alarm.
Nödsamtal via sms och video
Nu integreras flera digitala tjänster för att öka möjligheterna för exempelvis hörselskadade att kontakta 112. Idag kan en döv person registrera sitt telefonnummer hos SOS Alarm för att kunna skicka sms vid en nödsituation. Det är bra, men det har vissa brister. Att skicka sms fram och tillbaka tar längre tid än att prata. Larmoperatören kan heller inte höra hur den hjälpsökande låter, för att bedöma andning och allmäntillstånd.
Målet är, berättar Björn Skoglund, en lösning med så kallad totalkonversation. I en sådan kombineras ljud, text och video.
– Vi har lärt oss att det finns vissa svårigheter med nödkommunikation när det gäller teckenspråk. Till exempel finns det bara ett tecken för orden ”väg” och ”gata”, vilket innebär problem när du ska ange en adress. Då blir det nödvändigt att kunna realtidstexta.
Realtidstextning nästa år
Just realtidstextning ska vara på plats redan till sommaren 2025. Videosamtal ska vara infört två år senare, sommaren 2027.
Den nya tjänsten kommer troligtvis påverka blåljusaktörerna väldigt lite, spår Björn Skoglund.
– Den enda skillnaden är vid vidarekopplade samtal, till exempel om det är ett polisiärt ärende. Då kopplar vi över till polisen, som tar över intervjun. Om det då är en hjälpsökande som behöver teckenspråkstolkning, måste vi stanna kvar i samtalet och tolka. Annars blir det inte så stor skillnad för ambulansen, räddningstjänsten eller polisen. De kommer att fortsätta göra sitt jobb som idag.
Idag talas det mycket om AI-teknik och hur det ska revolutionera vår vardag. Men när det gäller så känsliga och viktiga saker som nödnummerhantering, ligger en eventuell AI-implementering längre fram i tiden, säger Björn Skoglund.
– Det finns diskussioner om att införa en AI-tolk i stället för en mänsklig teckenspråkstolk. Men det är ingenting vi tittar aktivt på just nu. Det kanske låter som en liten grej att få igång det här med realtidstext och video, men det är faktiskt en ganska stor apparat, säger Björn Skoglund.
Fakta / andra typer av tillgänglighet hos SOS Alarm
- Språktolk: möjlighet att via 112 tolka upp till 200 språk.
- Teckentolk: döva kan kommunicera med teckentolk inkopplad via Post- och Telestyrelsens, PTS, förmedlingstjänst Bildtelefoni.net
- Texttelefoni: hörsel- eller talskadade kan texta med 112 via PTS förmedlingstjänst
- Texttelefoni.se
- Intellektuellt funktionsnedsatta eller människor med neurologiska sjukdomar kan få hjälp med samtalsstöd på lätt svenska via PTS förmedlingstjänst Teletal.
