”Det kan bli krig i Sverige” sa civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin under säkerhetskonferensen Folk och Försvar i vintras. Ordvalet fick både kritik och beröm. Men det satte fingret på exakt hur orolig vår omvärld har blivit. Ända sedan dess har det nog inte undgått någon att vi är mitt uppe i en stor omställning. Runt om i landet pågår ett arbete med att förbereda och rusta för ett scenario som länge varit otänkbart.
Målet är att samhället ska fortsätta som vanligt under eventuella kriser. Sjukvård, lokaltrafik, matförsörjning, skolor och annan service ska fortsätta fungera, även om det värsta skulle hända. Ingen får stå oförberedd.
Med från start
Henrik Larsson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, sätter in oss i vad som händer under de första timmarna:
– Om Sverige skulle hamna i krig eller annan allvarlig kris, är höjd beredskap ett av det första besluten regeringen måste fatta. Det går man ut med på en rad ställen – som VMA i radio, på TV och så vidare – men även via utomhusvarningssystemet. Och det ansvarar SOS Alarm för i de flesta kommuner. Så SOS Alarm skulle vara involverade från allra första början under en eventuell kris, säger Henrik Larsson som arbetar på en enhet som ansvarar för att utveckla ledningen av kommunal räddningstjänst under höjd beredskap.
Här kan tilläggas att SOS Alarm ansvarar för hela mottagningen av begäran, koordinering samt sändning.
Viktig för inhämtning av information
När krisen sedan är ett faktum, är en pålitlig, snabb och effektiv alarmeringstjänst av yttersta vikt, berättar han. Dels för att samhället ska fortsätta fungera som vanligt: människor kommer bli akut sjuka, bli utsatta för brott och vara med om bilolyckor även i krigstid. Och dels för att en alarmeringstjänst blir en hubb för allt avvikande som händer.
– SOS Alarm blir det enda stället som får information om allt som människor rapporterar. Det är ju dit man ringer om något brinner, exploderar eller så. Sedan har givetvis Försvarsmakten helt andra system för att kunna upptäcka sådana saker. Men på den civila sidan är det SOS Alarm som kan bygga en lägesbild och se avvikelser från normalbilden.
Johan Modigh, chef för SOS Alarms krisberedskapsavdelning förstärker Henriks bild ytterligare.
– Bevakning av händelser som påverkar, eller riskerar att påverka, Sverige, svenska intressen eller svenska medborgare ger andra myndigheter och aktörer möjligheter att hantera den uppkomna situationen. Det kan vara avgörande för att vidta rätt åtgärder för att förebygga, mildra eller helt förhindra oönskade konsekvenser, även om Sverige skulle hamna i krig eller annan allvarlig kris.
SKR har ökat beredskapen
På Sveriges kommuner och regioner, SKR, har arbetet med samordning av civilt försvar och beredskapsfrågor intensifierats de senaste åren. Det berättar Gunilla Glasare, som är ansvarig för civilt försvar på SKR.
– Om man tittar några år tillbaka i tiden så var det kanske en person som jobbade deltid med den här frågan på SKR. Men nu är det många fler som jobbar med det här, säger hon.
SKR:s huvudsakliga uppgift är att stödja kommuner och regioners verksamhet. Sedan en tid tillbaka har den kommit att inkludera att hjälpa dem utveckla sin krisberedskap. Till exempel har man jobbat tillsammans med MSB för att ta fram ”Handbok i civil beredskap för kommuner”.
SKR jobbar nära medlemmar
Till exempel handlar det om att SKR:s specialister inom till exempel räddningstjänst, transport, sjukvård och andra fält som tangerar civilt försvar, sitter med som experter i alla utredningar som görs. Men det tar inte slut där, berättar hon.
– Vi gör mycket mer nu än för några år sedan. Vi har väldigt mycket kontakt med våra medlemmar för att hålla oss uppdaterade om vad de gör och vad de behöver. Vi gör allt vi kan för att kommuner och regioner ska ha bra förutsättningar att bidra till Sveriges totalförsvar. Viljan är stor, men det sker i en tid med stora ekonomiska svårigheter för kommuner och inte minst regioner.
Även här är SOS Alarm en viktig komponent i SKR:s arbete för att rusta kommuner och regioner för en eventuell allvarlig kris. Som sagt: i ett krisläge är larmnumret ytterst viktigt för samhället.
Så hur skulle samverkan fungera om det värsta händer?
– Det finns väldigt många scenarier så jag kan inte säga ett sätt vi kommer göra på som skulle stämma i alla scenarier. Men det jag kan säga, är att vi kommer att fortsätta att agera som en medlemsorganisation på alla sätt vi kan. Vi kommer att göra allt för våra medlemmar, oavsett vad som händer. Och där är SOS Alarm en viktig del.
Spindeln i nätet mellan myndigheter
Nu står Sverige inför många förändringar när det gäller säkerhet och civilt försvar. Ett Nato-medlemskap är klart. Beredskap och civilförsvar ska rustas upp ännu mer. Och SOS Alarms roll kommer att bli än mer viktig, tror Henrik Larsson på MSB.
– Det kommer nog att bli ännu mer fokus på en eventuell krigssituation. Vi har inte byggt färdigt hur samverkan mellan alla myndigheter ska se ut i krig. Och eftersom SOS Alarm är spindeln i nätet mellan myndigheterna, kommer deras roll att bli ännu mer central.
Vilket är ditt bästa tips för någon som är beredskapsansvarig på sitt arbete?
– Ha ordning på alla larmlistor. Så alla vet var man ska ringa om något händer. Och ta hjälp av SOS Alarm så att ni får den där 24/7-förmågan. Det är viktigt att bygga någonting som är personoberoende, så det inte spelar någon roll om en viss person råkar vara i tjänst eller inte.
