Någonstans på Gotland finns ett gigantiskt lager av sjukvårdsmateriel. Få personer vet var. Region Gotlands beredskapschef Rikard von Zweigbergk är en av dem men han vill inte ens antyda var det ligger. Inte heller avslöja exakt vad som finns där eller hur mycket. Lagret är en del av Gotlands beredskap inför en kris eller värre – krig – och måste skyddas till varje pris.
– Vård kräver mycket utrustning. Det spelar ingen roll om du har lager av läkemedel om du inte också har lager av sprutor, infarter, aggregat – sådant som behövs för att kunna administrera läkemedel, förklarar han.
Rikard von Zweigbergk har tidigare arbetat som larmoperatör på SOS Alarm och kom då i kontakt med många personer som befann sig i kris. Det lärde honom något om hur det påverkar människor.
– Det är människorna vi jobbar för, att de ska ha det bra. Att förstå deras perspektiv i kris, vad som är viktigt och inte viktigt, det är en stor framgångsfaktor.
Gotland mest utsatt i Sverige
Tack vare det jättelika lagret kan Visby lasarett fortsätta att fungera under en längre period, även om Visby hamn och flygplatsen skulle bli obrukbara på grund av en höststorm, tekniska haverier eller rentav en krigshandling från främmande makt.
Placeringen mitt i Östersjön innebär att det gotländska samhället är det mest utsatta i Sverige. Inte bara på grund av beroendet av fungerande transporter – det är tio mil över havet till fastlandet – och annan infrastruktur, utan också säkerhetspolitiskt och militärstrategiskt.
– Från Gotland kan man spärra eller försvara i stort sett hela Norden. Det gör att vi spelar en viktig roll i internationella, säkerhetspolitiska diskussioner, konstaterar Rikard von Zweigbergk.
Detta återspeglas inte minst i Försvarsmaktens kraftiga tillväxt på ön, med återetableringen av regementet P 18 och ett ständigt ökande antal värnpliktiga soldater. Och det är ett starkt skäl till att Region Gotland bedriver ett synnerligen målmedvetet arbete för att stärka öns krisberedskap, där upprättande av lager av olika slag bara är en av pusselbitarna.
Lager blir krockkudde
Rikard von Zweigbergk konstaterar att ”lager aldrig är heltäckande”, och bör betraktas som ett slags krockkudde, som ett sätt att köpa tid när krisen slår till. För att ett samhälle ska kunna hantera exempelvis plötslig isolering krävs också en genomtänkt beredskapsplanering och en lång rad förberedelser. Något som i sin tur förutsätter en tät samverkan mellan samhällsaktörer. Här har Region Gotland en annan unik förutsättning: regionen är ävenkommunen – både organisatoriskt och geografiskt. Och alla totalförsvarsaktörer, som Polisen, Länsstyrelsen och Försvarsmakten, har samma geografiska förutsättningar.
– Vi kan samla alla inom totalförsvaret på Gotland i ett enda rum och diskutera. Det gör att vi väldigt snabbt kan komma till beslut i viktiga frågor, säger Rikard von Zweigbergk.
Styrka genom samverkan
Han undviker att prata närmare om Region Gotlands beredskaps- och planeringsstrategi. Också detta av säkerhetsskäl. Men konstaterar att tät samverkan hos en bred palett av aktörer är alldeles avgörande, inklusive det privata näringslivet. Det senare är särskilt viktigt, understryker han och pekar på livsmedelsförsörjningen som ett centralt exempel.
– Det är inte Region Gotland eller kommunen som ska se till att matbutikerna har mat i kristider, utan butikerna. Vi måste använda system och förmågor som redan finns i näringslivet och inte försöka uppfinna allt på nytt, säger Rikard von Zweigbergk.
Här behöver regionen vara en katalysator och skapa forum där leverantörer, återförsäljare och grossister kan mötas, menar han.
Från planering till handling
En annan nyckel är insikten att det inte räcker att driva beredskapsplanering centralt för att skapa bra krisberedskap. Arbetet måste nå ut till dem som utför jobben, i räddningstjänsten, de som reparerar vatten och avlopp eller bedriver sjukvård. Det ska absolut finnas ett centralt stöd, menar Rikard von Zweigbergk, men man måste få med sig de som arbetar ”ute i verksamheterna, eftersom det är där det ger effekt”.
Region Gotlands krisberedskapsarbete har givit resultat och allt fler enheter i regionen börjar bygga in beredskap i sin ordinarie produktion eller verksamhet. Rikard von Zweigbergk lyfter särskilt fram Vatten- och avloppsenheten där man i dag kontinuerligt jobbar med beredskapstänk, och tar hänsyn till det när man bygger nya anläggningar och reparerar befintliga.
– Målet är att ha en kultur som lutar mer åt beredskapshållet. Vi måste ha med det i vårt tänk, precis som man ska ha med sig andra perspektiv, som kostnads- och miljöaspekter. Om man ska upphandla något, tänk beredskap tidigt. Ställer er frågan ”Vad gör vi om det här systemet slutar att fungera?”, uppmanar han.
Medborgarnas roll viktig
Medborgarna spelar naturligtvis en viktig roll för beredskapen i ett samhälle. Det kan förvisso vara en utmaning att engagera dem utan att skapa otrygghet. Men Rikard von Zweigbergk är tydlig med att det inte duger att ”behandla allmänheten som ett stort barn”, utan vara tydlig och saklig.
– Jag tror att befolkningen skulle bli mer oroliga om vi inte sa eller gjorde något, när säkerhetsläget i omvärlden uppenbarligen försämras.
Som ett sätt att hjälpa befolkningen att stärka sin egen beredskap – och därmed samhällets motståndskraft vid kriser – har Region Gotland tillsammans med Länsstyrelsen och Röda korset just startat projektet Stark socken.
– På Gotland finns en stark kultur av att värna och hjälpa varandra. Det är något vi ska vara stolta över och rädda om. Genom projektet vill vi ta vara på detta engagemang och utveckla det, säger Rikard von Zweigbergk.
Rikard von Zweigbergks fem råd
Central planering
Skapa en stabil central planering och styrning men se till att relevanta delar av organisationen är delaktig.
Näringslivets roll
Inkludera det lokala näringslivet i planering och åtgärder. Kom ihåg att det inte är kommunen eller regionen som ska ansvara för att det finns mat i butikerna, utan butikerna själva.
Kommunikation är nyckeln
Upprätthåll kommunikationen med allmänheten – det finns ett värde också i att säga att ”allt fungerar som det ska”.
Förtroende är viktig
Bygg förtroende hos medborgarna exempelvis genom att vara synlig i radio, tv, tidningar och övrig media.
Hantera arbetsbördan
Låt dig inte överväldigas av mängden arbete – eftersom det alltid går att göra mer för ökad beredskap kommer det alltid finns mycket som ännu inte är gjort.
